På en parkbänk vid skymning klockan någonting någonting noll koll.
"Jag förstår inte varför du jämt och ständigt ska hålla på. Kan du inte bara inse att konstnärer inte kan leva på det dom gör? Fan, de hinner ju trilla av pinn innan det blir som det ska vara."
"Förstå och förstå. Jag gör vad jag vill. Har alltid gjort mer eller mindre. Mina föräldrar var så ouppfostrade."
"Det är just där felet ligger, du gör som du vill precis när du vill. Du är jobbig. Och ibland säger du ingenting till folk även om dom går bredvid. Så osocial."
"Måste man alltid ha lust? Måste man alltid vara tillgänglig? Eller ska jag säga jag kanske? Eller varför inte en?"
"Säg vad du vill. Det gör du ändå. Virrpanna."
"Vart tror du det här kommer leda?"
"Jag vet ärligt talat inte. Vet inte om jag vill veta ens."
"Varför står vi här och pratar? Vi har egentligen ingenting att säga varandra."
"Förstå och förstå. Jag gör vad jag vill. Har alltid gjort mer eller mindre. Mina föräldrar var så ouppfostrade."
"Det är just där felet ligger, du gör som du vill precis när du vill. Du är jobbig. Och ibland säger du ingenting till folk även om dom går bredvid. Så osocial."
"Måste man alltid ha lust? Måste man alltid vara tillgänglig? Eller ska jag säga jag kanske? Eller varför inte en?"
"Säg vad du vill. Det gör du ändå. Virrpanna."
"Vart tror du det här kommer leda?"
"Jag vet ärligt talat inte. Vet inte om jag vill veta ens."
"Varför står vi här och pratar? Vi har egentligen ingenting att säga varandra."
"Ha, står? Vi står inte. Vi sitter."
"Förlåt då, fru bitter och näsvis."
"Ibland blir jag så trött på dig. Så trött så att jag inte vet vart jag ska ta vägen."
"Och vad ska jag göra åt det?"
"Förlåt då, fru bitter och näsvis."
"Ibland blir jag så trött på dig. Så trött så att jag inte vet vart jag ska ta vägen."
"Och vad ska jag göra åt det?"
"Sluta ringa kanske. Sluta be mig om att jag ska hämta dig, om du så står vid vägens ände."
"Varför hämtar du mig då?"
"För att du ber mig."
"Du ska tala mig tillrätta? Så att jag ska bli vuxen en gång för alla? Bli en i mängden som alla är aktivister av något slag. Varför inte bli alkolist? Det är ju vanligt idag, både hemmafrualkolister, jobbalkolister och parkbänksalkolister. Eller varför inte knarkare? Skulle sitta fint nu såhär på gamla dar."
"Skärp dig. Alla är som tur var inte knarkare. Inte alkolister heller för den delen."
"Okej. Har du gått i Hökarängens centrum någongång? Mer än 50% är både knarkare och alkolister. Jag får aldrig en sittplats någonstans. De liksom klänger på varandra."
"Ge dig. Vad pratade vi om till en början?"
"Minns inte."
"Jo just det. Jag pratade med dig om att du inte kan göra som du vill, även om du vill det."
"Hur menar du att jag ska göra då?"
"Gör som alla andra vill att du gör! Hur svårt kan det vara? Knip käft. Det är du så duktig på, förutom när du skriver."
"Tack för rådet, hjärtat. Jag ska se vad jag kan göra. Kanske intresseklubben antecknar nu när vi ändå är igång och sitter så bekvämt. Vi sitter ju ändå på en bänk som inte blivit nedfläckad med öl och spya. Se, den är helt ny! Den glänser! Och så skönt jag sitter! Inga gropar efter cigarettfimpar någonstans."
"Du har så jävla dålig människosyn, vet du det? Du tycker inte synd om plankare även om du kallar dig feminist. Det måste vara något fel på dig! Sket räven kanske ut dig på en sten?"
/31 juli 2013.
"Varför hämtar du mig då?"
"För att du ber mig."
"Du ska tala mig tillrätta? Så att jag ska bli vuxen en gång för alla? Bli en i mängden som alla är aktivister av något slag. Varför inte bli alkolist? Det är ju vanligt idag, både hemmafrualkolister, jobbalkolister och parkbänksalkolister. Eller varför inte knarkare? Skulle sitta fint nu såhär på gamla dar."
"Skärp dig. Alla är som tur var inte knarkare. Inte alkolister heller för den delen."
"Okej. Har du gått i Hökarängens centrum någongång? Mer än 50% är både knarkare och alkolister. Jag får aldrig en sittplats någonstans. De liksom klänger på varandra."
"Ge dig. Vad pratade vi om till en början?"
"Minns inte."
"Jo just det. Jag pratade med dig om att du inte kan göra som du vill, även om du vill det."
"Hur menar du att jag ska göra då?"
"Gör som alla andra vill att du gör! Hur svårt kan det vara? Knip käft. Det är du så duktig på, förutom när du skriver."
"Tack för rådet, hjärtat. Jag ska se vad jag kan göra. Kanske intresseklubben antecknar nu när vi ändå är igång och sitter så bekvämt. Vi sitter ju ändå på en bänk som inte blivit nedfläckad med öl och spya. Se, den är helt ny! Den glänser! Och så skönt jag sitter! Inga gropar efter cigarettfimpar någonstans."
"Du har så jävla dålig människosyn, vet du det? Du tycker inte synd om plankare även om du kallar dig feminist. Det måste vara något fel på dig! Sket räven kanske ut dig på en sten?"
/31 juli 2013.
Nu tar vi upp den lilla röda tråden som halkat av vägen och svimmat av i några månader.
Under det här inlägget finns två nya texter. Texter som jag skrivit idag, just för en liten stund sedan. Jag brukar säga till mig själv att denna blogg är så skön - för väldigt få hittar hit. De som finns närmast mitt hjärta hittar hit, trots att jag sällan skriver här inne längre. Nu är det dags för mig att göra det jag tycker allra bäst om - att skriva! Jag borde, jag borde och jag borde verkligen börja skriva mer här inne titt som tätt! (Det är väl nu jag har tid för sånt?)
Till er som inte känner till mitt Monsterkabinett;
Jag skriver här inne för skojs skull. Tidigare var det ett skolprojekt - inte längre! Det är privat, skruvat och drömlikt. Det är saker jag varit med om och saker jag absolut inte varit med om. Det är mig själv och påhittat, samtidigt. Här inne gör jag som jag vill, skriver vad jag vill och tar inte hänsyn till språk överhuvudtaget. Det här är taget från mig själv, min fantastiska hjärna och mitt kluvna jag. Detta är min lilla diamantlåda sedan november 2011. Välkomna!
OM MITT SKRIVANDE / 31 juli 2013.
Till er som inte känner till mitt Monsterkabinett;
Jag skriver här inne för skojs skull. Tidigare var det ett skolprojekt - inte längre! Det är privat, skruvat och drömlikt. Det är saker jag varit med om och saker jag absolut inte varit med om. Det är mig själv och påhittat, samtidigt. Här inne gör jag som jag vill, skriver vad jag vill och tar inte hänsyn till språk överhuvudtaget. Det här är taget från mig själv, min fantastiska hjärna och mitt kluvna jag. Detta är min lilla diamantlåda sedan november 2011. Välkomna!
OM MITT SKRIVANDE / 31 juli 2013.
15, 16, 17, 18, jätteasgammal och komplicerad.
Instrumentbrädan är varm mot mina bara fötter. Jag dansar i takt till musiken. Mitt hår flyger för vindrutan är nere. Det är sommar och jag är 16 år. Jag är arg och jag funderar på hur det är att bita. Bita igenom kött och blod. Svälja dig med hull och hår, ditt as. Du misstänker inget för du kör vidare, skrattar och sneglar på mig då och då. Du ser inte det jag ser. Koncentrerar dig okoncentrerat på vägen. Känslorna svallar och i mina tankar finns du inte. Det är någon annan som sitter på din plats. Någon annan som ser det jag ser. Någon som kör bättre än vad du gör.
Jag vänder och vrider mig, ut och in. Musiken är hög och jag är halv. Jag är urgröpt och levande död i ett skal som andas. Ut, in och ut. Jag stannar plötsligt upp, vi kör förbi dit jag inte vill. Jag tar tag i mina båda ben och för dem mot mig. Instrumentbrädan är plötsligt inte lika varm längre. Jag gömmer mig under en filt som du länge haft i bakluckan. Den luktar du och jag hatar det. Jag biter ihop och hoppas att du inte ser mig. För jag vill inte bli sedd.
"Vad är det?" frågar du och lyfter på filten.
"Du ser inte det jag ser" svarar jag och drar till mig tygstycket igen.
"Varför förstorar du upp saker hela tiden för? Du är så jävla jobbig. Egentligen är jag färdig med dig, men jag håller dig kvar ändå. Du är så tröttsam, så förutsägbar. Så jävla.. dum? Och ful. Det är därför du sminkar dig hela tiden. Egentligen bryr jag mig inte om dig. Bara din kropp som är något yngre än min. Varför i helvete äter du inte bananer som alla vi andra gör? Det är så tröttsamt att du ska vara så tröttsam. Bananer är ingen big deal, Thess."
"Jag tänker inte börja äta bananer bara för att du gör det i tid och otid. Jag är inte du, du är inte jag. Vi är inte vi. Vi sitter här, du och jag och är blinda. Blinda och förlamade" skriker jag och börjar plocka bort hans händer från ratten.
"Vad gör du? SLUTA!" ropar du förvånat och försöker fokusera på stupet som kommer allt närmare oss.
"Jag ska köra dig ända in i helvetet!" hånskrattar jag och slår dig över munnen med den hand som är ledig.
Och in i helvetet kommer vi, både du och jag för våra synders skull.
/31 juli 2013.
Jag vänder och vrider mig, ut och in. Musiken är hög och jag är halv. Jag är urgröpt och levande död i ett skal som andas. Ut, in och ut. Jag stannar plötsligt upp, vi kör förbi dit jag inte vill. Jag tar tag i mina båda ben och för dem mot mig. Instrumentbrädan är plötsligt inte lika varm längre. Jag gömmer mig under en filt som du länge haft i bakluckan. Den luktar du och jag hatar det. Jag biter ihop och hoppas att du inte ser mig. För jag vill inte bli sedd.
"Vad är det?" frågar du och lyfter på filten.
"Du ser inte det jag ser" svarar jag och drar till mig tygstycket igen.
"Varför förstorar du upp saker hela tiden för? Du är så jävla jobbig. Egentligen är jag färdig med dig, men jag håller dig kvar ändå. Du är så tröttsam, så förutsägbar. Så jävla.. dum? Och ful. Det är därför du sminkar dig hela tiden. Egentligen bryr jag mig inte om dig. Bara din kropp som är något yngre än min. Varför i helvete äter du inte bananer som alla vi andra gör? Det är så tröttsamt att du ska vara så tröttsam. Bananer är ingen big deal, Thess."
"Jag tänker inte börja äta bananer bara för att du gör det i tid och otid. Jag är inte du, du är inte jag. Vi är inte vi. Vi sitter här, du och jag och är blinda. Blinda och förlamade" skriker jag och börjar plocka bort hans händer från ratten.
"Vad gör du? SLUTA!" ropar du förvånat och försöker fokusera på stupet som kommer allt närmare oss.
"Jag ska köra dig ända in i helvetet!" hånskrattar jag och slår dig över munnen med den hand som är ledig.
Och in i helvetet kommer vi, både du och jag för våra synders skull.
/31 juli 2013.
Blod är inte tjockare än vatten, fucker.
Jag behöver inte dig mer, hör du det?
Besök inte mig mer, är du snäll.
Besök inte mig mer, är du snäll.
Det gör ont ändå, som det är.
Snälla, knacka inte på utan lov.
Jag har inte sagt att du får komma hit, din fan!
Varför lyssnar du aldrig på mig?
Jag vill aldrig mera se dig, fatta och förstå.
Hur mycket du än vill förklara kommer jag alltid hålla för öronen.
Ingenting spelar längre någon roll, för ingenting kommer bli som förut.
Jag vill inte det.
Det är därför jag inte lyssnar när du skriker och vill bli insläppt.
Allt jag ber om är att få vara ifred.
Jag har mitt liv, min kärlek och mina krav.
Du betyder ingenting längre.
Har inte gjort sedan 2009.
Blod är inte tjockare än vatten.
/31 juli 2013.
Snälla, knacka inte på utan lov.
Jag har inte sagt att du får komma hit, din fan!
Varför lyssnar du aldrig på mig?
Jag vill aldrig mera se dig, fatta och förstå.
Hur mycket du än vill förklara kommer jag alltid hålla för öronen.
Ingenting spelar längre någon roll, för ingenting kommer bli som förut.
Jag vill inte det.
Det är därför jag inte lyssnar när du skriker och vill bli insläppt.
Allt jag ber om är att få vara ifred.
Jag har mitt liv, min kärlek och mina krav.
Du betyder ingenting längre.
Har inte gjort sedan 2009.
Blod är inte tjockare än vatten.
/31 juli 2013.
