!MONSTERKABINETTET

- Thessan, vad har du gjort där? frågar Junior och pekar på min högerarm.
Jag ser hur HusmorsHitler tittar ansträngt på mig. Ena mungipan rycker hastigt till.
- Jag ramlade på cykeln och slog mig rätt hårt. svarade jag och dolde min arm bakom soffkudden.
- Det måste gjort ont. Aj, aj!
- Ja, det gjorde ont i några dagar men sedan blev det bättre. Aj, aj! 
- Mormor? frågar Junior som sitter uppflugen i familjens kökssoffa och är i full färd med att käka torkade bananer.
- Vad är det vännen? svarar mormor som står och diskar med det ena benet lite högre upp än det andra.
- Vi måste hämta plåster till Thessan. Hon har gjort illa sig på cykeln.
- Vänta lite. Kom så hämtar vi plåster till Thessan!
HusmorsHitler tar Junior i handen och går bort mot det fuktskadade gamla skafferiet fullt av hemligheter.
- Här. sa Junior och blåste på min arm samtidigt som han plåstrade om mig.

"Hel och ren - Det är det enda som har betydelse här i världen. Det sa alltid min mamma till mig."

"Sådär kan du inte gå ut. Du kan inte visa hela världen hur du mår, det förstår du väl?"

"Vad ska grannarna säga?"

"Kolla alltid på folks naglar. Det säger en del om deras personlighet."

"Det är så skönt att bo på landet. Här kan man gå ut naken om man så vill, utan att någon bryr sig."

"Det är precis som att släcka ut ett ljus."

"Livet blir vad man gör det till."

"Om du inte börjar hjälpa till lite mer kommer jag kasta ut dig genom fönstret."

"Självömkan mår ingen bra av. Det är som att trampa runt i kvicksand. Man kommer ingenstans."

"Ryck upp dig. Det finns andra som har det värre än du. Tänk på barnen i Afrika."

"Tänk vad barnen i Afrika skulle bli glada för dina smörgåskanter som du vägrar att äta upp."

"Tyst! Jag hör inte vad jag själv tänker."

"Han heter inte alls Eminem. Han heter Eminen, haha."

- Varför sitter du på min plats för?
- Har vi bestämda platser?
- Jag sitter alltid där.
- Jaha.
- Res dig!
- Men..
- Jag sa RES DIG!
- Haha.
- Det är MIN plats. Sitt inte och skratta!
- Jag visste inte att..
- Är du blind?
- Inte vad jag vet.
- Utmana inte ödet, fröken lilla..
Så rusar hon upp för trapporna. Ropar efter sin toffelman och skriker att jag har dörren till höger.