Det som göms, det glöms.
Det är höst ute. Det luktar löv och marken är fuktig. Jorden är mjuk. Några vänner är ute i skogen. De är tillsammans allhopa utom två i sällskapet. De unga kvinnorna smyger iväg till en skogsdunge en bit ifrån. Den ljushåriga säger till den mörkhåriga "Jag dödade någon igår och nu måste jag gömma kroppen." Den ljushåriga ser bekymrad ut innan hon berättar vidare "Jag tror att det bästa är att gräva ned den." Den mörkhåriga svarar lugnt men bestämt "Hur hade du tänkt att det skulle gå till? En kropp är tyngre än du någonsin kan ana, Matilda." Den ljushåriga ser ned i marken och mumlar "Jag fixar det här. Jag gräver inatt då alla sover." Den ljushåriga lämnar skogsdungen och går mot den döda.
Dagen efter promenerar den mörkhåriga för sig själv bland löven. Helt plötsligt halkar hon på något. När hon rest sig upp och borstat av sig ser hon att hon snubblat över ett par fingrar som sticker upp ur jorden. Den ljushåriga kommer gående mot den mörkhåriga. Löven prasslar under hennes fötter då hon hasar sig genom högarna. "Är det här du begravt liket?" undrar den mörkhåriga då den ljushåriga står precis mitt emot. Den ljushåriga följer den mörkhårigas utsträckta pekfinger. Den ljushåriga ser oberörd ut och himlen speglar sig över den lilla sjön bredvid de unga kvinnorna. "Nej" svarar den ljushåriga "Jag grävde ned liket på andra sidan sjön." Den mörkhåriga ser ut över vattnet "Och du grävde djupt?" frågar den mörkhåriga undrande. Den ljushåriga stoppar händerna djupt ned i sina fickor och ser rakt på den mörkhåriga. Blicken är bestämd och rösten säker. "Ja" svarar hon. "Vem är det då som ligger här?" Frågar den mörkhåriga och räcker återigen ut sitt pekfinger.
/3 december 2013.
Dagen efter promenerar den mörkhåriga för sig själv bland löven. Helt plötsligt halkar hon på något. När hon rest sig upp och borstat av sig ser hon att hon snubblat över ett par fingrar som sticker upp ur jorden. Den ljushåriga kommer gående mot den mörkhåriga. Löven prasslar under hennes fötter då hon hasar sig genom högarna. "Är det här du begravt liket?" undrar den mörkhåriga då den ljushåriga står precis mitt emot. Den ljushåriga följer den mörkhårigas utsträckta pekfinger. Den ljushåriga ser oberörd ut och himlen speglar sig över den lilla sjön bredvid de unga kvinnorna. "Nej" svarar den ljushåriga "Jag grävde ned liket på andra sidan sjön." Den mörkhåriga ser ut över vattnet "Och du grävde djupt?" frågar den mörkhåriga undrande. Den ljushåriga stoppar händerna djupt ned i sina fickor och ser rakt på den mörkhåriga. Blicken är bestämd och rösten säker. "Ja" svarar hon. "Vem är det då som ligger här?" Frågar den mörkhåriga och räcker återigen ut sitt pekfinger.
/3 december 2013.
Den glade utan spade.
En man och två damer sitter på bussen mot Slussen. Mannen blickar ut genom fönstret och ser ut över vattnet. Han ser finurlig ut. "Här skulle det sitta skönt med en såg. Eller förlåt, jag menar sång!" säger han. Han klämmer i från tårna "Rönnedal han skuttar med ett skratt ur sin säng. Väcker frun och barna.." Han harklar sig "Nej, föresten. Det känns inte helt rätt." Han försöker igen "Åh, det är skönt när mitt Stockholm är grönt. Sakta går hem genom stan.." Han funderar en sekund och utbrister till de två damerna "Vad tycker ni flickor? En snapsvisa kanske skulle passa?" Han svingar med näven och för låtsasglaset till munnen.
/3 december 2013.
/3 december 2013.
I full färd med annat.
Tunnelbanan är fullsatt. Alla trängs. Två män sitter bredvid varandra. Den längst ut på sätet knappar på sin mobil. Tunnelbaneföraren ropar ut "Nästa Gullmarsplan" och personen längst in får bråttom. Han vill först ut. Han tränger sig ut mellan jackor och ben. Samtidigt snubblar han över mannen med mobilen. Mobilen ramlar på marken och den stressade mannen handlar instingtift. Han trampar på den. Stampar på den. En mycket dyr telefon. Glasskärmen knastrar under hans fot. Mobiltelefonens ägare ser snopet ned på den trasiga mobiltelefonen. Den stressade mannen skyndar fort ut och säger varken förlåt eller ursäkta. "Hej då" säger han dock och ger den bedrövade mannen ett oemotståndligt leende.
/3 december 2013.
/3 december 2013.
