En bussresenär, En bussresenär det är ingen trevlig pensionär!
Jag är inte snäll och förstående bara för att jag är 19 år. Jag vet att jag ser jättesnäll ut. Det är en av mina starka styrkor. Men skenet bedrar och det är alltid till min fördel. Alltid.
- Hej där bak i bussen!
- Öh, hej? (Ser frågande ut.)
- Vet du?
- Nej, vad? (Ser smått hoppfull ut.)
- Jag vill inte lyssna på din musik. Jag tror inte att det är någon annan här inne som vill det heller.
- Nehe? (Förvånad uppsyn.)
- Vet du att det finns något som kallas respekt?
- Ja.
- Kan vi inte visa varandra det nu när du nyss fått reda på vad det betyder?
- Öh, va?
- Jag vill inte lyssna på din skitmusik.
- Ne.. Det är ditt problem.
- Stäng av. Snälla. Det låter förjävligt.
- Mm.
- Ska vi ha disco här i mittgången, är det det du vill?
- Kan vi väl. (Ser smått skräckslagen ut.)
- Det har jag ingen lust till just nu.
Han stänger av musiken och slutar vara så hemskt bredbent. Han vet inte vad han bjuder in till. Jalla, jalla och hallå i löken säger jag bara (!)
